Hoppa till innehåll

Kom ihåg mig
Användarnamn

Lösenord

AW MED TOBBE

Will Grigg`s on fire, your defence is terrified and Will Grigg`s on fire OH, NaNaNaNaNaNaNaNaNaNaNaNa

Tillbaka i The Championship med Sunderland och efter att ha vunnit serien i League One, var nu målsättningen från styrelsen att vi skulle undvika nedflyttning för att på sikt kunna etablera oss i näst högsta serien.
Vi skickade scouter till Europas alla hörn för att kunna hitta de perfekta förstärkningarna till laget och det blev en hektisk sommar på transfermarknaden.

13 spelare signade på för Sunderland där den största värvningen blev den defensive spelfördelaren Louis Reed som kom för 39 miljoner kr från Peterborough. Han hade haft bäst snittbetyg i League One under fjolåret och alla scouter hade bara goda ord att säga om honom.
Han skulle visa sig vara en fantastisk spelare för oss under året och hade tredje bäst betyg av alla spelare när säsongen summerades.
Andra namn som sticker ut var lånet av Curtis Jones från Liverpool och värvningen av den 17-årige spanske talangen Luis Carbonell.

Islänningen Isak Bergmann Jóhannesson hade på ett år gjort avtryck i den engelska fotbollen och när Everton kom och bjöd 50 miljoner kr för supertalangen tillsammans med en vidareförsäljningsklausul på 40%, så var tiden på Stadium of Light slut. Andra spelare som såldes var lagkaptenen Tommy Smith (39 miljoner kr till Nashville) och Lynden Gooch (8.75 miljoner kr till Columbus).

När försäsongen började var det nio träningsmatcher planerade för att kunna spela in de nya spelarna i taktiken och även få känna av om de spelare som varit tongivande under fjolåret skulle kunna leva upp till sina prestationer även denna säsongen.
7 segrar och 2 kryss vittnade om en bra trupp där oavgjort mot Besiktas och vinsten med 6-0 mot belgiska Mouscron var fina resultat.


Premiären hemma mot Swansea var en högoktanig fotbollsunderhållning
där slutresultatet 4-3 var cementerat redan i halvtid. Nyförvärvet Luis Carbonell med sina två första mål och fjolårets skyttekung Will Grigg off the mark med ett mål direkt.

Resten av augusti och september blev en tuff påminnelse om att det numera var ett steg upp i fotbollshierarkin vi hamnat. Endast två segrar på de första tio omgångarna och en 20:e plats i ligan när oktober inleddes.

Där visade det sig dock att ett litet byte av taktiken skulle hjälpa enormt, från att ha spelat 4-4-2 med offensiva yttar, gick vi ner till en 4-3-3 med spetsen bakåt på trean på mitten. Det var nu Louis Reed och framför allt Will Grigg hittade formen igen.

Will Grigg gjorde 11 mål på fem matcher och vann givetvis Månadens spelare för oktober. Det blev fyra segrar och ett kryss och det gjorde även att undertecknad vann Månadens manager under oktober.

Resten av året hamnade om att skaffa sig en buffert ner till de sista tre platserna i ligan och under november och december fram till den hektiska julperioden spelades det åtta matcher med blandade resultat vilket gjorde att Sunderland låg på 16:e plats när jul- och nyårsmatcherna skulle spelas.

Det gick fullständigt åt helvete!!

Fem raka förluster och vi hamnade tillbaka på 20:e plats igen. Will Grigg gjorde mål, men taktiken med en forward hade slutat fungera och jag fick försöka uppfinna hjulet på nytt.

Jag bestämde mig för att spela med två forwards igen och ligga lite lägre för att kontra. Istället för en balanserad inställning gick vi på försiktigt och kontring både hemma och borta framöver och det gav resultat direkt.

På de nästföljande 15 matcherna förlorade vi bara en(!) enda och klättrade till 11:e plats i tabellen med fem omgångar kvar.
Will Grigg seglade ifrån i skytteligan och ledde överlägset med sina 24 mål på 39 matcher.
Curtis Jones och Chris Maguire hade gjort fina säsonger och hade båda lyckats skrapa ihop dubbelsiffrigt i assistkolumnen.

Nya spelare som högerbacken Lewie Coyle och målvakten Joe Lumley hade börjat hitta rätt i nordost och bidrog med starka insatser under våren.

De fem sista matcherna gav en 3-1-1 rad och Sunderland slutade till sist på 9:e plats i The Championship.

Efter säsongen när vi vann ligan, hade jag fått ändra min målsättning på spelarmötet, då spelarna ville satsa högre än att bara undvika nedflyttning och när det verkligen gällde under den tuffa perioden efter nyår, så slöt vi oss samman på ett otroligt sätt.

Will Grigg vann skytteligan på 29 mål, unge Luis Carbonell gjorde 13 sin första säsong i engelsk fotboll och där är jag väldigt nyfiken på vad som kan hända med en bra sommarträning och lite individuellt fokus nästa säsong.

En väldigt lyckad säsong som ger oss mod att bygga vidare för att kanske kunna blanda oss i snacket om uppflyttning nästa säsong.

Det blev som vanligt ett avslutande lagmöte och där föreslog jag att vi skulle satsa mot en mittplacering även nästa år.
Dels för att vi trots allt låg skrynkligt till under halva säsongen, men också för att inte sätta för höga krav den svåra andrasäsongen.
Spelarna gillade det upplägget och målsättningen nu är att bli ett etablerat mittenlag utåt.

Min privata målsättning är dock som alltid att bli bättre än året innan.

Med det sagt så ska scouterna ska skickas ut på nytt, taktiken och spelidén ska slipas vidare på, så ska vi se om inte Sunderlandfansen där uppe på Wearside kan få ytterligare hopp om att snart vara tillbaka i finrummet som kallas Premier League.

Ha´way the lads


micke122
May 22 2020 11:22 AM
Välskriven text. Härligt att det gick bättre till sist, nästan extra skönt att vända på steken helt och kravla sig upp från bottenskiktet.
  • Länk

Jonne
May 22 2020 16:45 PM
Spännande save, hoppas ni går upp nästa säsong!
  • Länk