Hoppa till innehåll

Kom ihåg mig
Användarnamn

Lösenord

[FM17-SR] La potente aquila

48 svar till detta ämne

#1   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 16 December 2016 - 17:45 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

2009/2010
När Walter Zenga fick lämna posten som Palermo-tränare den 23 november 2009 var det inte många som trodde på klubben. "Örnarna", som klubben kallas, parkerade på en medelmåttig tolfteplats i tabellen och trots att truppen man förfogade över osade av kvalitet och potential så grusade maskineriet rejält. Zengas ersättare blev tränarvagabonden Delio Rossi. Rossi hade under föregående säsong lett storklubben Lazio till dess första trofé på fem år, då man vann Coppa Italia, men tiondeplatsen i ligan var oacceptabel för huvudstadsklubbens ledning vilket ledde Rossis uppsägning. Nu skulle han ta sig an det ärofyllda om än tillsynes omöjliga uppdraget att föra Palermo tillbaka upp i tabellen. Rekryteringen skulle dock visa sig vara en s.k. "perfect match", åtminstone inledningsvis. Under Rossis ledning formligen exploderade anfallsparet Fabrizio Miccoli och Edinson Cavani samtidigt som tian Javier Pastore blommade ut rejält. Tolfteplatsen omvandlades till en imponerande femteplats, vilket innebar Europa League-spel nästkommande säsong, och Delio Rossi tokhyllades för sin omedelbara injektion i klubben. Han hade implementerat en positiv fotboll samtidigt som klubbens yngre förmågor, däribland ovan nämnda Pastore och slovenen Josip Ilicic, fick chansen att slå sig in i startelvan på allvar. Klubbens supportrar spekulerade förväntansfullt i hur bra deras älskade klubb kunde bli med Delio Rossi vid rodret under en hel säsong. Kunde man äntligen uppnå sin fulla potential och bli den legitima titelutmanare som sicilianarna innerst inne visste att de kunde bli?

2012/2013
Tre säsonger senare hade förväntningar och hoppfullhet bytts ut mot total misär. Delio Rossi hade sparkats och ersatts av den närmast utskrattade och hånade Serse Cosmi, för att sedan återvända fyra veckor senare när Cosmi själv fått sparken. Det var dock inte slut där. Rossi fick återigen sparken och under de två efterföljande säsongerna avverkade klubben sju tränare, inklusive den forne Inter-tränaren Gian Piero Gasperini under två olika vändor. Klubbägaren Maurizio Zamparini blev närmast ökänd för sitt korta tålamod och sin tendens att sparka tränare så fort klubben fick uppleva minsta lilla motgång. Bristen på kontinuitet, i kombination med att man hade sålt klubbens ryggrad i form av Edinson Cavani till Napoli, Simon Kjaer till Wolfsburg, Mark Bresciano till Lazio, Javier Pastore och Salvatore Sirigu till PSG, Mattia Cassani till Fiorentina och Federico Balzaretti till Roma, ledde till att klubben föll handlöst. Trots fina insatser från klubbikonen tillika lagkaptenen Fabrizio Miccoli och den offensiva mittfältaren Josip Ilicic så åkte Palermo ur högstaligan. Därmed skulle man husera i andradivisionen Serie B, serien man vunnit i storstilad form nästan tio år tidigare. Var detta en chans för klubben att rensa ut och börja om på ny kula eller var det slutet på en av 2000-talets främsta italienska framgångssagor?

Postad bild



#2   Foffinho

    Avbytare

  • Medlem
  • PipPipPip
  • 135 Inlägg:

Postad 16 December 2016 - 19:29 PM

Är ägaren kvar som ska skära kulorna av spelarna och mata dem till fåglarna*hehehe* tuffa tag på Sicilien, lycka till!

#3   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 16 December 2016 - 20:07 PM

Visa inläggFoffinho skrev:

Är ägaren kvar som ska skära kulorna av spelarna och mata dem till fåglarna*hehehe* tuffa tag på Sicilien, lycka till!

Yes, Zamparini äger fortfarande klubben. En fullständig galning med historiskt kort tålamod för sina tränare. Han är exempelvis den ägare med sämst tålamod på spelet enligt databasen, vilket var en av anledningarna till att jag valde Palermo. Det blir en utmaning i sig, helt klart. Tack och bock!

Cheick Ismaël Tioté

1986 - 2017

Vila i frid


#4   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 17 December 2016 - 20:37 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

2013/2014
Trots en massflykt, där nyckelspelarna Josip Ilicics och Fabrizio Miccolis respektive avsked stack ut mest, var Palermo storfavoriter till att vinna Serie B. Med en spännande anfallsuppsättning innehållandes uruguayanen Abel Hernandez, argentinaren Paulo Dybala, nordirländaren Kyle Lafferty och den Albinoleffe-fostrade Andrea Belotti var det lätt att förstå varför. Ikonen Gennaro Gattuso blev högst överraskande anställd som ny manager inför säsongen, detta trots att han bara hade ett halvårs tränarerfarenhet. Palermo inledde säsongen svagt. Ett kryss i premiären mot Modena följdes upp av en chockerande förlust hemma mot Empoli, vilket ledde till att Gattusos tränarkompetens ifrågasattes. Faktum var att den före-detta mittfältsgeneralen aldrig riktigt repade sig efter den usla starten. Två segrar, en oavgjord, tre förluster och en nionde plats i tabellen dög inte för ägare Zamparini. Landslagsikonen fick lämna tränarposten med omedelbar verkan. Istället rekryterades Giuseppe Iachini, som själv representerat klubben under sin aktiva spelarkarriär, för att vända på den negativa trenden. Iachini hade tidigare lett Chievo, Brescia och Sampdoria till uppflyttning och anslöt med ett gott rykte. Han fick genast ordning på saker och ting och under hans ledning förvandlades Palermo till en poängmaskin. Man förlorade bara tre matcher till under hela säsongen och kunde enkelt jogga hem förstaplatsen, och därmed en direktuppflyttning tillbaka till högstadivisionen, på första försöket. Precis som vid Delio Rossis ankomst några år tidigare andades nu supportrarna en enorm optimism. Hur högt kunde Rosanero egentligen nå med en kompetent manager, med förtroende från Zamparini, vid rodret?

2016/2017
Med en galning utan tålamod som ägare och beslutsfattare är det inte lätt att etablera sig på allvar i Serie A. Palermos supportrar har gång på gång sett sina bästa spelare, och samtliga sina tränare, försvinna, endast för att ersättas med billiga förmågor vars mål är att använda klubben som en språngbräda vidare i karriären. Efter en elfteplats första säsongen tillbaka i högstaligan och en sextonde plats i den efterföljande kom tiden så ikapp Palermo än en gång. Roberto De Zerbi inledde som huvudtränare under den tredje konsekutiva säsongen i högstaligan men blev snabbt sparkad så fort resultaten gick emot klubben. Han ersattes av Eugenio Corini, som likt Giuseppe Iachini tidigare spelade för klubben, men även den anställningen blev ytterst temporär. Fyra segrar, tre oavgjorda och elva förluster blev Corinis facit innan Zamparini, sin vana trogen, fick nog och sparkade honom. Med ännu en nedflyttningsstrid på agendan sökte Palermo med ljus och lykta efter mannen som skulle hålla dem uppe, men på närmast parodiskt vis presenterades Serse Cosmi som ny huvudtränare med sexton ligaomgångar kvar. Samme Cosmi hade alltså blivit utskrattad, hånad och fått lämna klubben efter endast fyra matcher under sin förra vända, men detta hindrade inte Zamparini från att återanställa honom. Varför Cosmi anställdes vet nog ingen utom just Zamparini. Föga förvånande gav återkomsten ingen önskad effekt. Klubben vann endast en match i ligan när man slog Milan med 2-0, genom mål av Roland Sallai och Haitam Aleesami. Ironiskt nog var Milan den enda klubb som Cosmi lyckade besegra under sin senaste sejour som Palermo-tränare. Utöver segern mot Milan kryssade man fyra matcher och förlorade elva. Mot Sassuolo i sista ligaomgången haglade både burop och nidsånger riktade mot spelarna, mot tränaren och mot ägaren från Renzo Barberas läktarsektioner. Nedflyttning och en oönskad återkomst till Serie B var ett faktum. Fansen krävde Cosmis avgång, vilket de fick igenom dryga timmarna senare, men den allmänna känslan hos fansen var att det inte spelade någon roll vem som tränade laget så länge Zamparini styrde med järnhand. Det behövdes en omedelbar förändring. Något som skulle ge tillbaka viljan, hjärtat och passionen som saknats sedan länge tillbaka. Om det inte skedde på ägarpositionen kunde det åtminstone ske på tränarposten.

Postad bild



#5   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 18 December 2016 - 22:59 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Nutid
Sense Cosmi och dennes ledarstab var borta och endast ett par dagar återstod innan försäsongen skulle sparkas igång. Palermo-ägaren Maurizio Zamparini hade, enligt egen utsago, jobbat dag ut och dag in med att finna den rätte ersättaren, och efter en tids spekulation från media och supportrarna var det så äntligen dags att offentliggöra vem valet till slut hade fallit på. Under de senaste dagarna hade rykten cirkulerat om att en tidigare spelare skulle återvända, denna gång i tränarrollen. Ryktet visade sig stämma. Klubbikonen Federico Balzaretti, som gjort över 150 matcher för klubben och som närmast kommer från ett scoutjobb i storklubben Roma, presenterades som ny huvudtränare de närmsta två åren. Den forne vänsterbacken, som representerade det italienska landslaget under Europamästerskapet 2012, slets mellan glädje för jobbet och besvikelse för klubbens nedflyttning under hans första presskonferens.

Postad bild

"Det är en ära att träna Palermo. Jag önskar bara att omständigheterna hade varit trevligare."


På frågan hur samarbetet mellan han och den kontroversielle ägaren Zamparini skulle fungera så bjöd Balzaretti på ett leende. "Jag kom bra överens med 'Zampa' när jag spelade här, jag tvivlar på att något har förändrats på den biten", sa Balzaretti till den samlade presskåren. Det var en lugn, sansad och öppenhjärtig 35-åring som svarade på frågor under måndagsförmiddagen. Efter en tvåårig sejour som scout i Roma kände han att det var dags för en ny utmaning. Drömmen om att coacha ett A-lag på hög nivå hade funnits länge och när klubben i hans hjärta behövde hjälp tvekade han inte en sekund. "Jag fick samtalet igår. Zamparini ringde mig personligen och det betydde mycket, då visste jag att det var på riktigt. Kontraktet skrevs på i morse. Ingen övertalning behövdes, det fanns inget att tveka på". Med en gedigen spelarkarriär, med spel i bland annat Palermo, Juventus, Roma och Torino, på meritlistan ansluter Balzaretti med ett välrenommerat CV, men bristen på tränarerfarenhet är svår att förbise. Parallellerna mellan den hårfagre 35-åringen och hans forne lagkamrat i landslaget Gennaro Gattuso, vars tid som Palermo-tränare blev minst sagt kortvarig och kaotisk, är tydliga men huvudpersonen själv är inte oroad. "Jag har spelat under de bästa tränarna och med de bästa spelarna i världen vilket jag anser ger mig ett visst övertag. Det jag saknar i erfarenhet kompenserar jag med vilja och passion. Jag ska göra allt jag kan för att föra upp klubben dit vi hör hemma". Det återstår att se huruvida Federico Balzaretti är rätt man att leda den sicilianska klubben eller ej.

Postad bild



#6   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 19 December 2016 - 20:19 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 1
Palermo. Sicilien, rosa tröjor, frejdig offensiv. Den charmiga klubben har länge funnits på min lista över mina mest omtyckta klubbar, utan att jag för den delen håller eller följer klubben något nämnvärt i verkligheten. Min första närkontakt med Palermo skedde på Football Manager 2005. En av mina absolut största favoritspelare någonsin, Luca Toni, huserade i klubben vilket lockade mig att dra igång en save med dem. Med den majestätiske Toni som frontman, Andrea Barzagli som mittbacksgeneral, Sebastien Frey som påkostat målvaktsförvärv och en viss Hatem Ben Arfa som nyköpt, hypad supertalang förvandlades den medelmåttiga syditalienska klubben till en gigant. Först härskade vi över Italien, därefter över Europa och sedermera över världen. Det var utan tvekan en av de roligaste och mest minnesvärda FM-resor jag haft. Därför var det ingen överraskning att mitt val föll just på Palermo. Jag tog semester första säsongen för att se vilka som åkte ur, vilka som gick upp, vilka som gick bra respektive mindre bra o.s.v. i kontinentens toppligor och när Palermo radade upp förluster, vilket sedermera ledde till nedflyttningen, väcktes starka, nostalgiska känslor inom mig. En stark önskan om att återvända växte sig starkare och starkare för varje musklick, till slut kunde jag inte motstå det. Jag har inte spelat med dem överhuvudtaget på flera år men nu är det äntligen dags att göra comeback i klubben jag alltid kommer vurma för, allt tack vare FM.

Postad bild

De tio dyraste exporterna i Palermos historia. Vem blir förste spelare under Balzarettis ledning att slå sig in på listan?


Klubben är dock en skugga av sitt forna jag. Tidigare fanns det stjärnspelare, däribland just Luca Toni, att bygga laget kring. Nu för tiden råder det stor brist på iögonfallande stjärnor, eller ens spelare som den gemene fotbollssupportern känner till. Borta är tiden där spelare som Javier Pastore, Edinson Cavani, Paulo Dybala, Simon Kjaer och Amauri utgjorde stommen, nu heter lagets nyckelspelare istället Giancarlo Gonzalez, Oscar Hiljemark, Michel Morganella, Edoardo Goldaniga och Robin Quaison. Inte riktigt samma sak, utan att ta bort någonting från nutidens spelare. Det är givetvis en av anledningarna till klubbens kräftgång på senare tid. Man saknar meriterade spelare att luta sig mot när det stormar som mest, något jag tänkt ändra på. Inledningsvis kommer jag alltså att spela i Serie B men målet är oundvikligen att dels ta sig tillbaka till högstadivisionen och dels bli ett topplag än en gång. På vägen kommer jag att försöka utveckla och sälja vidare för dyra pengar, precis som Palermo alltid gjort, för att sedermera nå toppen av fotbollsvärldens näringskedja. Ingen spelare är större än laget utan alla har ett pris. Bilden ovan rymmer klubbens tio dyraste exporter genom tiderna. Listan toppas av Javier Pastore, vars övergång till franska giganterna PSG gav Palermo drygt £35,7 miljoner enligt Transfermarkt, men min målsättning är att avsätta argentinaren från förstaplatsen med en ny rekordförsäljning. Spelar inte någon roll vem det är som slår rekordet, bara det slås. Utöver dessa målsättningar kommer jag kort och gott försöka vinna så mycket som möjligt och spela en attraktiv, underhållande fotboll. Huruvida det lyckas eller ej återstår att se, men jag hoppas att ni följer med mig på resan.

Postad bild



#7   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 20 December 2016 - 17:38 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 2
Att ta över ett lag som precis blivit nedflyttat är aldrig oproblematiskt. Moralen är körd i botten och många spelare har varit tydliga med att de inte har något som helst intresse av att följa med Palermo ner i Serie B, vilket både är positivt och negativt. Positivt då vi enkelt kan sålla bort de spelare som saknar hjärta för klubben, negativt då vi med all rimlighet kommer bli ett sämre fotbollslag kvalitetsmässigt utan dem. Först ut att lämna blev fjolårets lagkapten Roberto Vitiello, vars främsta 'claim to fame' i karriären handlar om involvering i matchfixning under hans tid i AC Siena. 34-åringen satt på utgående kontrakt och beslutade själv att det var dags att trappa ned, således förnyades inte hans kontrakt. Duon Ouasim Bouy och Roland Sallai lämnade också klubben efter att deras säsongslån nådde sitt slut. Slovenen Aljaz Struna, polacken Thiago Cionek, makedoniern Ilija Nestorovski, dansken Simon Makienok och ungraren Norberth Balogh ansågs alla vara vara överflödiga och såldes vidare för sammanlagt trettio miljoner kronor. Dessa försäljningar initierades av mig själv, men de var långt ifrån dem enda som försvann från klubben. Den första spelare att vägra en fortsättning i klubben var Robin Quaison. Med sina offensiva färdigheter hade Quaison varit lagets främsta målskytt ifjol med sju fullträffar i ligan, men kombinationen utgående kontrakt och en enorm ovilja att spela i Serie B gjorde det omöjligt för oss att behålla 23-åringen. Beslutet togs att erbjuda honom till klubbar innan hans kontrakt gick ut, detta för att generera åtminstone lite pengar i utbyte. Turkiska storklubben Besiktas erbjöd femton miljoner rakt av men efter förhandlingar nådde vi en deal vilket omfattar nio miljoner kronor direkt och en chans på större pengar i framtiden i form av en femtioprocentig vidareförsäljningsklausul. En bra del för samtliga parter, även om det svider att tappa lagets kanske främsta offensiva hot såpass tidigt på resan.

Postad bild

Robin Quaisons tid i Palermo var över. Närmast väntar spel hos turkiska mästarna Besiktas.


Kort efter att Quaison lämnat klubben stod det klart att fler skulle följa hans exempel. Mest noterbart var att nyckelspelaren Giancarlo González, som är bofast i det costaricanska landslaget, flyttade till nyligen nedflyttade Everton samt att brassen Bruno Henrique packade väskorna för en flytt hos franska OGC Nice, även dem nyligen nedflyttade. För dessa två spelare inkasserade vi 40 respektive 62,5 miljoner kronor. Utöver dessa har även Manuel Arteaga(Elazigspor), Alessandro Gazzi(Standard Liège), Abdelhamid El Kaoutari(Pescara), Slobodan Rajkovic(Stade de Reims) och Josip Posavec(Empoli, lån) lämnat A-laget för spel på annat håll. I reserv- och ungdomslaget har vi fått se totalt fem spelare lämna, varav fyra är på permanent basis. Matheus Cassini och Andrea Punzi satt precis som Quaison på utgående kontrakt och inget intresse fanns från klubbens sida att förnya. Huvudstadsklubben Lazio hade länge spanat in duon Francesco Bonfiglio och Andrea Polesano, som huserar i vårt reservlag. Konkreta bud lades sent in på transferfönstret på de två talangerna, och eftersom klubbens anställda ansåg att de inte skulle bli mer än Serie B-spelare i framtiden såldes båda för sex respektive fyra miljoner kronor. Även där har vi en femtioprocentig vidareförsäljningsklausul om de, mot förmodan, skulle utvecklas bättre än väntat. Totalt sålde vi spelare för sammanlagt 175 miljoner kronor, där Bruno Henrique blev klubbens tolfte dyraste försäljning genom tiderna. Avslutningsvis lånade vi ut en av våra mest talangfulla spelare i form av Antonio La Gumina. Anfallaren var egentligen tänkt att vara tredjevalet på anfallsfronten i A-laget, men då speltid är essentiellt för en ung spelare ansåg vi att en utlåning till seriekonkurrenten Alessandria var det bästa alternativet. I hans ställe plockades en tidigare silvermedaljör i EM tillika en före-detta skytteligavinnare i Serie A. Spelaren i fråga har visserligen passerat sin prime sedan länge tillbaka, men ansågs ändå vara en värdefull värvning. Vem det är, och vilka vi mer har värvat, får ni läsa om i morgondagens kapitel.

Postad bild



#8   micke122

    Rapportmod

  • Moderator
  • 4558 Inlägg:
  • Ort:Falkenberg
  • Yrke:Studerande
  • Favoritlag:Falkenbergs FF

Postad 20 December 2016 - 18:48 PM

Kan det vara di Natale månne?
FMS-mästare i fotbollskunskap 2015.

#9   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 20 December 2016 - 22:21 PM

Visa inläggmicke122 skrev:

Kan det vara di Natale månne?

Postad bild

Cheick Ismaël Tioté

1986 - 2017

Vila i frid


#10   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 21 December 2016 - 17:24 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 3
Med sammanlagt nitton spelare som lämnat klubben på ett eller annat sätt, varav sex var tämligen bofasta i fjolårets startelva, så var vi tvungna att agera på transfermarknaden. Ekonomin är solid och det finns många miljoner att använda, men jag ansåg att tiden för ett påkostat nyförvärv inte var rätt. Istället riktades fokus primärt på spelare som skulle kunna ansluta gratis, helt enkelt för att spara pengar till en framtida återkomst till högstadivisionen. Den förste spelaren vi fann under dessa kriterier var den uruguayanska anfallaren Felipe Avenatti. En lång, kraftfullt striker som spenderat de senaste säsongerna i Serie B, i klubben Ternana Calcio, där han ifjol gjorde tretton mål och tre assist. Med ett utgående kontrakt var Avenatti, vars idol är landsmannen Edinson Cavani, väldigt mån om att ansluta och efter snabba förhandlingar var ett fyraårskontrakt påskrivet och klart. Vårt andra nyförvärv blev den kroatiske målvakten Lovre Kalinic, närmast från Hajduk Split. Kalinic, som är två meter lång, är andramålvakt i det kroatiska landslaget bakom Monacos Danijel Subasic. Han var sugen på att ta steget vidare ut på kontinenten efter att ha tillhört Hajduk Split i tio år. Även han satt på ett utgående kontrakt och trots att han inledningsvis tvekade på att spela i Serie B så såg han utvecklingspotentialen i laget, vilket ledde till att ett treårskontrakt signades. Kort efter att Kalinic anslutit var det dags för två nya spelare att värvas, denna gång från den fria marknaden. Den första, och även mest noterbara, är fransmannen Philippe Mexès, som gjort över 250 matcher i Serie A under sin tid i Roma och Milan. Fransmannen sökte en sista utmaning i karriären innan det var dags att hänga upp skorna för gott och vi sökte en ledargestalt som kunde ersätta den flyktade Giancarlo González. En perfekt matchning med andra ord då Mexès, som även kommer ta över kaptensbindeln under säsongen, signade ett ettårskontrakt. Han får sällskap av den forne italienske U21-landslagsspelaren tillika Juventus-produkten Fausto Rossi. Mittfältaren, som hunnit blivit 26 år, tillhörde Serie B-laget Pro Vercelli ifjol men även han var på jakt efter något nytt. Rossi är en kompetent mittfältare som främst kommer utmana Oscar Hiljemark om nummer tio-rollen, d.v.s. som offensiv spelfördelare på mittfältet.

Postad bild


Trots värvningen av Avenatti ville jag ha in en till anfallare, främst då den enda anfallaren från fjolårets trupp, Aleksandar Trajkovski, snarare sågs som vänsterytter än en klassisk 9:a. Jakten var kantad av gupp men slutligen fann vi den bäst lämpade, sett utifrån flera parametrar däribland pris, egenskaper, ålder och vidareförsäljningsmöjlighet. 21-åriga Alberto Cerri, även han fostrad i Juventus, har meriter från U21-landslaget och gjorde ifjol nio mål som utlånad till Serie B-bottenlaget SPAL 2013. Han är den enda av våra nyförvärv som faktiskt kostar något att köpa, 8 miljoner kronor, men han är samtidigt den spelare som har störst potential, så det fanns egentligen inget att tveka på. Efter Cerri anslöt även bollvinnaren Bruno Zuculini, som tillhört Manchester Citys ungdomsakademi de senaste åren. Argentinaren, som även har italienskt påbrå, hade brutit kontraktet med den engelska storklubben och fanns att värva gratis. Han passar nödvändigtvis inte in i vår spelidé men det är samtidigt bra att ha någon som kan stänga matcher eller som kan ge oss mer fysik på mitten i tuffa matcher, därför plockades han in på ett tvåårskontrakt. Avslutningsvis hintade jag i förra kapitlet om att vi värvat en silvermedaljör i EM och en före-detta skytteligavinnare i Serie A. Givetvis var det anfallslegendaren Antonio Di Natale det handlade om. Trots att han fyller 40 år om några månader är Di Natale en fullt kompetent anfallare, men han värvas primärt för att ge värdefull handledning åt vår nya, unga anfallsduo. Precis som i fallet med Zuculini så är inte Di Natale den typen av spelare vi spelar med egentligen, men hans intåg ger oss möjligheter att ändra matchbilder. Dessutom är kontraktet endast över säsongen, vilket även kommer bli Di Natales sista i karriären, så det är inget större åtagande från vår sida. Förhoppningsvis kan Antonio, tillsammans med de sex andra nyförvärven, hjälpa klubben upp till högstadivisionen igen, där vi hör hemma.

Postad bild


Detta inlägg har redigerats av Pontarii: 21 December 2016 - 17:35 PM


#11   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 22 December 2016 - 18:37 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 4
Oddssättarna hade inför säsongen placerat oss som ohotad etta i ligan till 3,75 gånger pengarna. Tillsammans med Cagliari, 4,50 gånger pengarna, och Hellas Verona, 5,50 gånger pengarna, var vi långt före övriga lag i jakten på uppflyttning, men som bekant så betyder oddsen egentligen inte ett skvatt. Typexempel; Leicester City. Trots det stora favoritskapet, och pressen det medför, så inledde vi säsongen starkt. Fyra raka segrar och en målskillnad på 8-1 gav oss en kanonstart poängmässigt. I den femte omgången nådde vi endast ett kryss mot dåvarande mittenlaget Virtus Entella, vilket potentiellt skulle kunna sätta käppar i hjulet för vår form men vi studsar imponerande tillbaka. Två vinster och en oavgjort i de efterföljande två omgångarna. Omgång nio och tio var två matcher som supportrarna sett fram emot ända sedan spelschemat offentliggjordes. Först väntade en hemmamatch mot topplaget Hellas Verona, där Bruno Zuculini skulle ställas mot sin bror Franco, och därefter väntade säsongens kanske svåraste match i form av bortamötet mot Cagliari. Verona-matchen dominerade vi fullständigt men bristen på en riktigt het anfallare höll segersiffrorna nere till 1-0. En noterbar grej i matchen var att båda bröderna Zuculini blev utvisade. Först drog storebror Franco på sig två gula kort och fick syna det röda kortet varpå lillebror Bruno inte ville vara sämre han. Tio minuter efter att Franco fått rött så fick Bruno sitt första gula kort. En minut och tretton sekunder senare hade han fått ett till, vilket innebar utvisning. Dessutom fick Verona ytterligare en utvisad i matchen då mittbacken Nicolò Cherubin också fick syna två gula kort. En händelserik match, minst sagt. Mot Cagliari borde vi ha vunnit då vi tog ledningen två gånger om men en Marco Sau i storform räddade ett kryss för Cagliari den gången.

För att få bukt med bristen på mål från våra anfallare tog jag beslutet att ändra lite i rollfördelningen. Framförallt omvandlades nummer nio-rollen från en targetplayer till en djupledslöpande anfallare. Detta gav en omgående effekt då både Cerri och Avenatti blev tvåmålsskyttar i sina första matcher i den nya rollen. Vi fortsatte att rada upp poäng i de efterföljande omgångarna, där vid dessutom slog klubbrekordet för flest matcher i rad utan förlust. Sammanlagt spelade vi sexton ligamatcher, varav vi vann tolv av dem, innan vi förlorade för första gången i ligan under min ledning. Förlusten kom hemma mot bottenlaget Trapani Calcio i en match där kaptenen Philippe Mexès blev utvisad. Vi visar dock prov på stark moral när vi omgående studsar tillbaka och återigen hamnar på vinnarspåret. Tre raka segrar mot Latina Calcio, Spezia Calcio och klassiska Bari inkasserades innan det återigen var dags för en förlust. Även denna gång sker förlusten på hemmaplan, mot AS Cittadella. Vi dominerar matchen fullständigt men släpper in vartenda skott som motståndarna får iväg. Sammanlagt hade vi 60% bollinnehav och sköt mer än dubbelt så mycket än Cittadellas tre skott, men de är betydligt mer effektiva än vad vi är. Om vi ska nå våra mål måste vi släppa vår självsäkerhet och sluta upp med dessa onödiga förluster, för i ärlighetens namn är det matcher vi bara ska vinna. Vi vinner dock den tjugoförsta och sista matchen för året, som även var den sista innan ett tre veckor långt uppehåll väntade, mot klassikerlaget Vicenza Calcio hemma på Renzo Barbera. I och med detta ligger vi, som väntat, på förstaplatsen i Serie B, tätt följt av Cagliari och Hellas Verona. Nu väntar januari och transferfönstret där det redan börjat ryktas om att våra tongivande spelare ska lämna för större klubbar. Redan nu kan jag berätta att en av våra absolut främsta nyckelspelare lämnat för spel i Premier League, samt att han petar ned Josip Ilicic från tiondeplatsen över våra dyraste försäljningar genom tiderna. Vem det är, och vilka andra övergångar som genomförs i januari, får ni läsa om i nästa kapitel.

01 • Postad bild Palermo • 16•4•2 • 39•12 • +27 • 52 poäng

02 • Postad bild Cagliari • 15•4•3 • 59•36 • +23 • 49 poäng

03 • Postad bild Hellas Verona • 13•4•5 • 38•18 • +20 • 43 poäng


Postad bild



#12   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 26 December 2016 - 18:44 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 5
Framgången för Palermo i andradivisionen har givetvis inte gått obemärkt förbi. Federico Balzaretti, managerprofilen jag spelar med, har fått uppemot 20 jobbförfrågningar från diverse klubbar runt om i världen, allt från Kina till England, men jag är alltjämt lojal till projektet Palermo. Spelarna har också fått sin beskärda del av intresset. Med ett utgående kontrakt var högerbacken Michel Morganella, som varit en av klubbens bäst presterande spelare under säsongen, hyperintressant för större klubbar. Trots att vi försökte skriva nytt kontrakt så ville schweizaren Morganella flytta med motivering att maxlönen i Serie B var för låg. Samma maxlön har satt käppar i hjulet för flera av aktioner på marknaden, vilket börjar bli tämligen irriterande. Vi försökte övertala högerbacken att lönen skulle höjas när vi väl nådde Serie A men så länge kunde han inte vänta. Istället skrev han ett förhandsavtal med den walesiska Premier League-klubben Swansea. Morganella spelar dock kvar i Palermo fram tills att kontraktet löper ut den förste juli nästa år, bättre än inget helt enkelt. Vi skulle sälja ytterligare en spelare detta fönster. Precis som jag hintade om i förra kapitlet så handlar det om en storförsäljning då spelaren i fråga petade ner slovenen Josip Ilicic från topp 10-listan över de dyraste exporterna i klubbens historia. Spelaren som såldes är ingen mindre än Oscar Hiljemark. Vi tappar alltså klubbens svenskduo inom loppet av ett halvår. Det var inget jag hade planerat eller ens ville göra, men dessvärre var jag maktlös i båda fallen. Hiljemark hade intresse från Premier League, en liga han alltid velat spela i, och var tydlig med att om ett bud kom så ville han flytta. Sagt och gjort, även denna gång var det Swansea som var sugna på en av våra spelare då de lade 70 miljoner på mittfältaren. Jag krävde dock mer, 120 miljoner för att vara exakt, vilket den walesiska klubben vägrade betala. Hiljemark blev sur och hotade med anarki i omklädningsrummet, inte den snyggaste hanteringen från hans sida om ni frågar mig. För att undvika större problem så erbjöd vi Hiljemark till intresserade klubbar och än en gång var Swansea framme med ett bud. Efter tuffa förhandlingar kom vi överens om en deal på 100 miljoner direkt samt en vidareförsäljningsklausul på 40 procent. Mina förhoppningar är att Hiljemark gör stor succé i Swansea och säljs vidare för stora pengar. Omgående inledde vi jakten på en ny nummer tio och inom kort hade vi hittat den vi ville ha. Portugisen Josué, som tillhörde FC Porto, var som klippt och skuren för rollen, och som grädde på moset var han övergångslistad. Det tog bara 48 timmar innan övergången var klar, Josué hade signat för tretton miljoner kronor.

Postad bild


I sina bästa stunder är Josué ett fotbollsgeni. Den kreativa spelfördelaren har spelat för flertalet noterbara klubbar, däribland just FC Porto och turkiska Galatasaray, och han har dessutom en handfull landskamper för Portugal på meritlistan. Faktum är att många anser att Josué säkerligen hade spelat fler landskamper om han inte haft oturen att husera på samma position, och i samma roll, som den suveräne João Moutinho. Huruvida den tekniskt briljante Josué lyckas i Palermo återstår att se men jag är väldigt nöjd med värvningen på förhand. Det var dessutom den enda värvningen jag tänkt göra i januari, men oturliga omständigheter skulle tvinga oss att agera. Med fem dagar kvar av fönstret gick lagkaptenen Philippe Mexès sönder. Det som först såg ofarligt ut visade sig vara en knäsenesinflammation vilket håller fransmannen borta i ett halvår. Oerhört tråkigt men backupen Sinisa Andjelkovic stod redo att ersätta Mexès, därför behövdes ingen värvning där och då. Ödets ironi slår dock till två dagar senare när Andjelkovic själv blir skadad och missar tre månader. Således måste vi värva en mittback för att inte förstöra för oss själva i toppstriden. Mängder av spelare scoutas men min ovilja att öppna plånboken för en korttidslösning eliminerar de flesta kandidaterna, alla utom en. Mittbacken Lorenzo Ariaudo, som gjort närmare hundra matcher i Serie A, fanns tillgänglig på fri transfer efter en sejour i Frosinone och 28-åringen skrev nästintill omedelbart på ett tvåårskontrakt med klubben under deadline day. Det blev lite väl dramatiskt där på slutet med dubbla mittbacksskador men allt som allt var det ett lugnt fönster. Förhoppningsvis kan duon Josué och Ariaudo stärka oss under den andra och sista halvan av säsongen i jakten på uppflyttning.

Postad bild



#13   Lindfors

    Lagkapten

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPip
  • 1137 Inlägg:
  • Ort:Skåne
  • Favoritlag:Atletico de Madrid

Postad 26 December 2016 - 19:51 PM

Har fattat tycke för rapporten, så rapportera snabbare ;)

Skämt åsido, bra start! Följer.

#14   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 27 December 2016 - 16:04 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 6
Vårens höjdpunkt för fotbollstränare är helt klart när den nya generationen av spelare ansluter till klubbens ungdomsakademi. Det kan förändra en hel säsong. Lag som har det kämpigt kan helt plötsligt få en gnutta hopp och förväntan om en stortalang ansluter, likaså kan ett intag bestående av enbart mediokra ungdomar sätta stopp för det momentum man byggt upp dessförinnan. I Palermos fall spelar fem spelare, som alla är fostrade i klubbens akademi, i A-laget denna säsong. Reservmålvakten Fabrizio Alastra, vänsterbacken Giuseppe Pezzella, innermittfältaren Antonio Fiordilino, högeryttern Accursio Bentivegna samt anfallaren Antonio La Gumina, som återkallats från sitt lån i och med skadeproblemen hos A-lagets anfallare, är bevis på att vi ständigt arbetar för att plocka upp talanger till A-laget. Årets skörd bestod till majoriteten av spelare vars potential inte är i närheten av det jag anser vara minimumkravet för att få fortsätta i klubben, vilket resulterade i att de ombads söka nya klubbar. Med detta sagt är de inte utdömda som fotbollsspelare, men de kommer behöva uppnå sin potential på annat håll då Palermo strävar efter att endast behålla de mest talangfulla spelarna. Det fanns också en del intressanta talanger som säkerligen har en ljus framtid framför sig. Framförallt ryktas anfallaren Narcisse Akakpo, född i Benin med italienska föräldrar, vara en stortalang, kanske en av de mest talangfulla som akademin någonsin producerat. Tillsammans med den andra anfallstalangen Cristian Tomaselli väntas Akakpo leda den nya generationen av Palermo-spelare. Sammanlagt fick fem spelare kontrakt med klubben efter provspelet. Utöver Akakpo och Tomaselli signades även målvakten Santo Viola, mittbacken Fabio Marcuzzo samt yttermittfältaren Mattia Lo Monaco. Samtliga spelare finns att beskåda genom att trycka på bilden nedan.

Postad bild


Det är inte bara Palermos intag av ungdomar som är av intresse. Runt om i världen har mängder av talangfulla spelare precis plockats upp till akademier och varje kompetent manager bör omgående sätta sina anställda på att finkamma efter potentiella värvningar. Ju tidigare dem värvas, desto billigare blir dem. Sagt och gjort, sportchefen Francesco Ceravolo fick i uppdrag att, tillsammans med klubbens scouter, ge sig ut för att hitta de spelare med störst potential som var villiga att ansluta till vår akademi. Mängder av spelare hittades men endast ett fåtal var sugna på att gå till en Serie B-klubbs akademi, vilket man absolut kan förstå. Unga spelare lockas av storklubbar och att spela med dess stjärnor, dessvärre är inte Palermo på den nivån i dagsläget. Nåväl, den förste spelaren som plockades in blev innermittfältaren Enrico Raspollini från Taranto. Svårt att sia om hur bra denne Raspollini kan bli men sportchefen är väldigt uppspelt över hans talang. Förhoppningsvis går hans utveckling åt rätt håll, för han har trots allt fyra stjärnor i potential. Värt att notera är dock att spelaren i fråga ansluter först efter säsongen, så inledningsvis blir han kvar i Taranto. Efter Raspollini anslöt ännu en innermittfältare i form av den slovenske U19-landslagsspelaren Marko Colovic. 16-åringen var nämligen klubblös men våra scouter var övertygade om att han hade potential nog att ta en plats i vår akademi, vilket alltså ledde till ett permanent kontrakt. Sist men inte minst plockade vi in ytterligare en klubblös U19-landslagsspelare. Denna gång var det chilenaren Nicolás Muñoz, högerback från staden Talca, som kommer få chansen att spela i vår akademi. Scouterna anser att Muñoz kan bli bättre än vår nuvarande högerback Michel Morganella, så det fanns egentligen ingenting att tveka på. Likt i fallet med Enrico Raspollini så ansluter Nicolás Muñoz först efter säsongen, fram tills dess får han träna hemma i Chile. Även dessa spelare finns att beskåda genom att trycka på bilden ovan.

Postad bild



#15   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 28 December 2016 - 19:48 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 7
I och med Hiljemarks flytt, i kombination med en lång skadelista, var vi tvungna att förändra vårt dittills framgångsrika spelsystem. Det som tidigare formerats som en balanserad 433, där fokus låg på att få våra yttrar samt vår ensamma striker till skottläge, ändrades till en mer offensiv 4231-variant. Rent konkret innebar det att vi slopade den defensiva mittfältaren till förmån för en offensiv spelfördelare samt att yttrarna, som tidigare agerat som inre anfallare, blev mer traditionella kantlöpare. Likaså blev ytterbackarna mer balanserade i sin approach, till skillnad från den offensiva roll de haft innan. Detta gav resultat. Defensiven skyddades mer när ytterbackarna blev mer tillbakadragna samt när innermittfältsduon fick ett betydligt mer defensivt ansvar. Samtidigt blev offensiven mer frigående och flytande. Även om vi vunnit de flesta matcher med den förra formationen såg det inte alltid bra ut spelmässigt, tvärtom så räddades vi ofta av fasta situationer signerat Alessandro Diamanti. Nu såg det helt plötsligt väldigt bra ut. Vi dominerade bollinnehav, skapade mängder av chanser och såg ut som det topplag vi faktiskt var. Visst åkte vi på enstaka kontringar som oftast resulterade i mål för motståndarna, men det är sånt man får leva med när man spelar offensivt. Efter uppehållet började vi återigen rada upp segrar och poäng i ligan. Nio matcher i rad utan förlust, däribland sju segrar, mäktade vi med innan verkligheten kom ikapp oss mot bottenlaget Alessandria. Trots bollinnehav på 61%, mer än fyrdubbelt så många skott på mål och flertalet jättelägen så chockas vi av hemmalagets dödlighet framför mål. Två chanser, två mål för dem medan vi misslyckas fatalt. Om fotboll hade varit en logisk sport hade vi vunnit den matchen enkelt, men logik och fotboll hör inte ihop. Effektivitet och fotboll gör det.

Många lag hade säkert vikt ned sig efter en sådan insats men inte Palermo. Istället skakar vi av oss besvikelsen, hoppar upp på hästen igen och fortsätter rida mot framgång med seger efter seger. När vi sedermera närmar oss den sista fjärdedelen av säsongen blir det tydligt att vi och ligatvåan Cagliari har ryckt ifrån övriga toppen. Att vi ska ta steget upp är således inget vi hoppas på, utan det är något vi kan räkna in. Målsättningen för resterande matcher handlade då istället om att komma etta samt slå så många rekord som möjligt. Den förstnämnda målsättningen säkrar vi i princip redan i returmötet hemma mot Cagliari. Förlust där och vi hade bjudit in dem i kampen om titeln men efter en strålande uppvisning från vår sida krossar vi dem med 3-0 efter mål av Ivaylo Chochev, Accursio Bentivegna samt Mato Jajalo. Resten av säsongen blir därmed endast en transportsträcka. Vi förlorar visserligen två matcher, då vi blir för självsäkra, men det spelar ingen roll när vi vinner alla andra. Till slut tar vi hela 98 poäng, åtta mer än det tidigare poängrekordet i serien, vilket alltså gör oss historiska. Dessutom håller Lovre Kalinic nollan fler gånger än någon annan målvakt gjort tidigare i andradivisionen. Accursio Bentivegna, som gått från bänknötande talang till nyckelspelare efter formationsbytet, är nära att slå rekordet i flest antal framspelningar men missar rekordet med minsta möjliga marginal. Som plåster på såren blir Bentivegna framröstad som årets mittfältare och årets unga spelare i Serie B samt tas, tillsammans med Kalinic, Diamanti samt mittbacken Goldaniga, ut i säsongens lag. Balzarettis debutsäsong som tränare är nu till ända och vi är tillbaka i Serie A. Nu väntar ett intensivt transferfönster där laget ska rustas upp. Det cirkulerar redan nu rykten om att en viss före-detta Real Madrid-spelare har signat för klubben. Vem det är, och vilka som lämnar och ansluter får ni veta framöver.

Postad bild Palermo • 30•8•4 • 77•28 • +49 • 98 poäng

Postad bild Cagliari • 25•11•6 • 103•69 • +34 • 86 poäng

Postad bild Frosinone Calcio • 19•9•14 • 67•57 • +10 • 66 poäng


Postad bild



#16   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 29 December 2016 - 15:10 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Ett hommage till de tre ikonerna
Säsongen är till ända och spelarna har nu tagit en välbehövlig semester för att återvända starkare och bättre än tidigare, men det är inte alla från fjolårstruppen som återvänder. Vissa kommer att byta klubb permanent medan andra kommer lånas ut. Tre spelare, eller rättare sagt tre ikoner, som inte kommer återvända är Alessandro Diamanti, Antonio Di Natale och Philippe Mexès. Faktum är att samtliga tre har spelat sin sista professionella fotbollsmatch i karriären. Antonio Di Natale var först med att meddela att han hänger upp skorna på hyllan, vilket inte överraska då han faktiskt hunnit fylla 40 år samt haft det svårt med skador under säsongen som gått. Därefter var det fransmannen Philippe Mexès tur att offentliggöra sitt beslut. Som bekant skadade sig Mexès tämligen allvarligt i januari, en skada som höll honom borta resten av säsongen, och redan där och då bestämde jag mig för att inte förlänga hans utgående kontrakt. Trots visst intresse från andra klubbar valde Philippe att sluta, med motiveringen att han slutar på topp i en klubb han blivit förälskad i. Sist, men absolut inte minst, annonserade mittfältsgeniet Alessandro Diamanti att han också skulle sluta efter säsongen. Om Di Natales och Mexès beslut var någorlunda väntade så kom Diamantis beslut som en smärre chock. Den offensiva mittfältaren hade vunnit den interna skytteligan med tjugo ligamål, majoriteten via frisparkar och straffar, och i kombination med ett utgående kontrakt så var Diamanti hett eftertraktad på marknaden. Över trettio klubbar ryktades vara intresserade av honom, allt från topplag i Grekland och Turkiet till rikemansklubbar i Kina och Qatar. Jag var dock villig att förlänga hans kontrakt då han var en exemplarisk ledare och någon våra unga spelare kunde ta hjälp av, men Diamanti själv var tydlig med att kvaliteten på Palermos trupp inte motsvarade hans krav. I och med detta var jag övertygad om att han inom kort skulle signa för någon Champions League-klubb i en medelstor liga för ett sista äventyr i karriären men istället valde han alltså att lägga skorna på hyllan efter sin mål- och poängmässigt bästa säsong i karriären. Det dröjde inte länge innan samtliga tre hade återvänt till Palermo. För att visa vår enorma tacksamhet och belöna deras uppoffringar erbjöds samtliga tre ledarkontrakt med klubben. Philippe Mexès och Antonio Di Natale kommer framöver att arbeta som U18-ledare medan Alessandro Diamanti kommer jobba ett steg över dem, som ledare för Palermos U21-lag. Om någon av spelarna i de respektive ungdomslagen når upp till dessa tre legendarers nivå, både på och utanför planen, då är vi banne mig väldigt lyckligt lottade. Tack för allt Alino, Totò och Philou.

Postad bild


Detta inlägg har redigerats av Pontarii: 29 December 2016 - 19:02 PM


#17   pizarro

    Startspelare

  • Medlem
  • PipPipPipPipPip
  • 561 Inlägg:
  • Yrke:Tränare
  • Tränar:Sheffield United

Postad 29 December 2016 - 18:44 PM

Fenomenalt! Precis läst ikapp lite.

#18   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 29 December 2016 - 23:15 PM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 8
Sommarens transferfönster blev ett av de absolut största någonsin. Världsklasspelare som Antoine Griezmann(Manchester United), Pierre-Emerick Aubameyang(PSG), Marco Verratti(Real Madrid) och Alexandre Lacazette(Leverkusen) bytte alla klubb, men de var bara en liten del av den stora mängd övergångar som genomfördes. För Palermos del handlade det mesta om att sålla bort oönskade spelare och stärka upp A-truppen med kvalité. Utöver de tidigare nämnda pensioneringarna från Di Natale, Diamanti och Mexès, samt Morganellas klara flytt till Swansea, så flyttade en handfull noterbara spelare från klubben. Målvakten Josip Posavec, som varit utlånad till Empoli under fjolårssäsongen, fick sin köpklausul aktiverad, precis som anfallaren Cephas Malele, som gick till Real Oviedo. Den spanska klubben värvade dessutom yttern Aleksandar Trajkovski från oss för 35 miljoner kronor. Makedoniern började fjolårssäsongen bra men i och med formationsbytet passade han helt enkelt inte in, och efter en längre tid utanför truppen ville han själv flytta. En som också ville flytta var slovenen Sinisa Andjelkovic. Mittbacken, som tillhört Palermo sedan 2010, var trött på att agera reserv och valde helt sonika att flytta till Ligue 2-klubben Sochaux. Utöver dessa lånades även en hel del spelare ut. Mest noterbart var att anfallaren Antonio La Gumina flyttade till vår samarbetsklubb Novara, mittbacken Roberto Pirello lånades ut till Mantova samt att fjolårsvärvningen Alberto Cerri kommer spela i portugisiska Beleneses nästa säsong. Cerri ingår fortfarande i mina långsiktiga planer för klubben men bedömdes helt enkelt inte passa in i nuvarande system, och för att få speltid är utlåningen det bästa alternativet för honom. I och med dessa spelarflyttar behövde vi förstärka fem positioner. En mittback, en högerback, en vänsterytter samt en anfallare skulle värvas till startelvan medan en offensiv spelfördelare som var villig att agera backup till Josué var det jag och sportchefen Ceravolo, tillsammans med klubbens scouter, gav oss ut för att finna.

Postad bild


Senegalesen Cheikhou Kouyaté blev förste nyförvärv att presenteras. Fjärde säsongen i Premier League-laget West Ham blev ingen hit för den kraftfulle Kouyaté, och i samråd med klubbens tränare Francesco Guidolin beslutades det att han skulle söka sig vidare. Vi lade ett bud, fick det accepterat och dagarna senare var Kouyaté vår. Trots att han egentligen är innermittfältare så har han spelat mittback tidigare i karriären och han besitter väldigt fina egenskaper för mittbacksrollen, så det fanns egentligen ingenting att tveka på. Därefter plockades den forne U21-landslagsmannen Guilo Donati, som spenderat största delen av sin fotbollskarriär i tyska Bundesliga, in för att ersätta Morganella på högerbacksplatsen. För 29 miljoner får vi en väldigt kompetent spelare som i mitt tycke är snäppet bättre än Morganella. Spelare nummer tre som värvas kommer närmast från Sampdoria, där han varit på lån från Lazio, och det är ingen mindre än holländaren Ricardo Kishna. Ajax-fostrade Kishna har haft det svårt att slå igenom i den italienska fotbollen och många anser nog att det är en risk att förlita sig på honom som startande vänsterytter, men min fasta övertygelse är att Kishna kommer utvecklas i Palermo och ta steget till att bli en toppspelare här. Om försäsongen är något att gå efter så ser han ut att trivas mycket väl i vårt spelsystem och i spelargruppen. Fjärde och sista startelva-värvningen blev kroaten Bruno Petkovic. Anfallaren, som även har ett italienskt pass, handplockades från Serie B-klubben Trapani Calcio, där han varit den starkast lysande stjärnan i tre säsonger, för 47 miljoner kronor. Ifjol gjorde Petkovic 13 mål och 12 assist som ensam striker i ett mittenlag i andradivisionen, och jag är övertygad om att kommer kunna replikera dem siffrorna även i Serie A. Femte värvningen, den som involverade en före-detta Real Madrid-spelare, kostar oss ingenting då spelaren i fråga kommer på fri transfer. Det handlar om ingen mindre än Antonio Cassano. Ömsom geni, ömsom galning. Precis som spelaren han är tänkt att ersätta, Alessandro Diamanti, så är det en exemplarisk ledare med spelintelligens av yppersta klass. Enda frågetecknen som finns handlar om huruvida hans 36-åriga kropp kommer palla med fortsatt spel i Serie A, men i en uppbackande roll bakom Josué bör det inte vara några problem.

Dessa värvningar och försäljningar trodde jag skulle bli dem enda under detta transferfönster men det skulle visa sig vara fel. Under självaste Deadline Day, med ynka fyra timmar kvar innan fönstret stängde, mottog vi ett storbud på en av våra nyckelspelare. Utan att rådfråga mig först tog klubbens ägare, Maurizio Zamparini, beslutet att acceptera och genomföra försäljningen. Förbannad till max funderade jag på att avgå i protest där och då men jag tog snabbt mitt förnuft till fånga och började leta efter en ersättare, något som var lättare sagt än gjort. Med ynka minuter kvar av transferfönstret lyckas vi dock signa en spelare, och inte vem som helst. Det handlar om en spelare som nyligen spelat i en av världens största klubbar och som kommer bjuda klubbens supportrar på ren och skär underhållning. Vem spelaren som lämnade är och vem hans ersättare blev får ni läsa mer om i nästa kapitel.

Postad bild



#19   Lindfors

    Lagkapten

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPip
  • 1137 Inlägg:
  • Ort:Skåne
  • Favoritlag:Atletico de Madrid

Postad 30 December 2016 - 01:05 AM

Cliffhanger.. Nu ser du till o slänga upp nästa update!

#20   Pontarii

    President

  • Medlem
  • PipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPipPip
  • 8249 Inlägg:
  • Snapchat:Pontarii
  • Ort:Norrköping.
  • Yrke:Studerande.
  • Favoritlag:Newcastle, Norrköping, Foggia, Brentford, Tampa Bay

Postad 31 December 2016 - 03:05 AM


Postad bild


Unione Sportiva Città di Palermo

Postad bild

Kapitel 9
Under Deadline Day hände det alltså stora grejer i Palermo. Trots att dagen började lugnt och behagligt så vände det snabbt framåt kvällen och natten. Intresset för duon Edoardo Goldaniga och Accursio Bentivegna var stort, framförallt från Premier League-lag, men jag nobbade konsekvent samtliga bud då jag var övertygad om att vi kunde få mer pengar vid ett senare tillfälle. Med fyra timmar kvar att fönstret händer alltså det som inte får hända. Yttern Accursio Bentivegna får ett bud på 150 miljoner direkt, 120 miljoner i olika klausuler samt en 40% vidareförsäljningsklausul på vinsten vid nästa övergång. Detta bud anser ägaren Zamparini vara fullt acceptabelt och går själv in och accepterar dealen, helt utan min inblandning. Bentivegna själv hoppar omgående på chansen att spela i världens största liga, vilket man inte kan klandra honom för, och jag hinner knappt reagera innan vår 22-åriga nyckelspelare, fostrad i vår egna akademi, är såld. Då vi endast har en renodlad högerytter kvar i truppen, den unge Carlos Embalo, så ger jag mig omgående ut för att hitta en ersättare. Med klockan som tickar ned mot transferfönstrets stängning vet jag att jag inte har tid att förhandla med någon klubb, därför riktar jag fokus mot fria transfers. Väl där finner jag den perfekta ersättare. Hatem Ben Arfa, magikern från Clamart. 31-åringen har nyligen fått sitt kontrakt med PSG rivet och han letar intensivt efter en ny klubb, men dittills hade ingen klubb nappat. Troligtvis för att Ben Arfa är en riktig gambling. Antingen gör han dundersuccé och blir ditt lags bästa spelare, eller så gnäller han sönder moralen i laget. Det är dock en gambling som vi måste ta, vi har inga andra alternativ. Ben Arfa skriver på ett tvåårskontrakt med laget och hinner bli klar med bara minuter kvar av transferfönstret. Nu återstår det att se om trollkarlen HBA gör succé eller om det blir pannkaka av alltihop.

Postad bild


Postad bild


Detta inlägg har redigerats av Pontarii: 31 December 2016 - 06:35 AM






1 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 1 gäster, 0 anonyma medlemmar