25 svar till detta ämne

[Hanai]

Swansea City - Back to the Future

_______________________________________________________________________________________________________________________
Efter att säsongen 17/18 slutat i moll med en mindre smickrande 18.e plats endast 3 poäng från nytt kontrakt så åkte Swansea ur Premier League. Klubben gjorde endast 28 mål, vilket var sämst i ligan, och tog endast 8 segrar under hela säsongen. Efter 7 säsonger i högsta divisionen har det nu blivit dags för klubben att börja om. Ledningen med ordförande Huw Jenkins och ägaren Jason Levien beslutade att det var dags att tänka om helt. De satte sig ner vid styrelsebordet och ställde frågan rakt ut: Hur kommer vi tillbaka och vad gör vi sen?
Efter ett par timmars diskussioner så formades början på en plan, en plan vars ledord var långsiktighet och hårt arbete.

Styrelsen beslutade att för att avancera framåt behöver man ibland blicka bakåt. Så blicken riktades mot en klubb i norr, som genom rätt rekrytering hittat en väg framåt. En väg som skulle leda till multipla ligatitlar, europeiska titlar och en era av framgång som skulle sträcka sig i över 26 år. Frågan blev helt enkelt; vad gjorde Sir Alex Ferguson för att lyckas och hur kan vi använda oss av det?

Det första som styrelsen insåg var att det krävdes rätt man på rätt plats, någon med klubbhjärta. Någon som kände klubben utan och innan och visste att förändringar krävdes. Men gärna någon som inte var helt besatt av sina egna idéer utan var öppen för att formas och forma klubben efter den nya planen. Jenkins och Levien trodde sig ha hittat rätt man för jobbet.

_______________________________________________________________________________________________________________________

Detta inlägg har redigerats av Hanai: 10 April 2019 - 15:25 PM

[Yayakolo]

Grymt! Swansea känns extremt spännande. Följer!

[Hanai]

Swansea City - Every story starts at the beginning

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Med 270 matcher spelade för klubben och en kort period som hjälptränare gjorde att styrelsen visste att de fick in en före detta spelare med stor kännedom om föreningen och dess historia. En som upplevt både framgång och bakslag i den vita tröjan. Med tanke på att klubbens nya ledord skulle bli hårt arbete så passade inget bättre än att anställa en klubblegendar som personifierade just det under sin aktiva spelarkarriär.

På presskonferensen den följande eftermiddagen så presenterades Leon Britton som Swanseas nya manager. Och tillsammans med klubbens ordförande så berättade Britton om klubbens nya vision och hintade om att detta bara var början. Ordförande Jenkins la snabbt till att de var i början av planeringen och implementering av den nya visionen och att den skulle presenteras i sin helhet när arbetet var helt klart. På frågan om fansen redan nu kunde förvänta sig några större förändringar så log Leon mot den samlade presskåren och sa kort och gott: Alla berättelser börjar från början.
______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

[Kakidaniel]

Snyggt och enkelt!

[Hanai]

Tack för kommentarerna, är min första rapport så tar tacksamt emot alla förbättrings förslag. Men tänker hålla det enkelt och fokusera på texten istället.

[Hanai]

Swansea City - Take a leap of faith

_______________________________________________________________________________________________________________________

Efter att presskonferensen avslutats skildes Britton och Jenkins åt. Brittons dag var långt från över då han hade kvar ett möte ute på träningsanläggningen Fairwood. Där skulle han träffa tränarstaben och påbörja arbetet med att bygga det nya Swansea CIty. Den första som mötte upp honom var Billy Reid, klubbens assisterande manager och Leons nyblivna högra hand. Tillsammans gick de in i ett av klubbens konferensrum där resten av teamet var samlade. Inga presentationer krävdes då Leon redan var ett välkänt ansikte och den första frågan kom från Reid: Så, nya tider nu. Vart ska vi börja?

Leon funderade en kort sekund, tog upp sin laptop och började gå igenom den vision han fått höra dagen innan. Den vision som han kände en stolthet kring att få genomföra.

Klubbens Vision:

Hos Swansea så satsar vi på att skapa en vinnande kultur genom långsiktighet, som skall resultera i vunna titlar inom 5 säsonger. Inom de närmaste 7 säsongerna så skall klubben kontinuerligt vara med och slåss om ligatiteln och nationella cuper samt kvalificera sig till spel i Europa.

Visionen skall uppnås genom att satsa målmedvetet på ungdomsutveckling och fostrandet av spelare som passar in, både spelmässigt men också karaktärsmässigt i laget. Vår spelidé skall genomsyra hela föreningen och vi ska sikta efter att forma framtidens landslagsspelare med rötterna i de brittiska öarna.

Målet är att alla våra spelare skall känna klubbens DNA pulsera i sina ådror och med hängivenhet och hårt arbete ska både spelare och ledare ge allt för klubben. Spelare som inte passar in i klubbens modell ska så fort som möjligt säljas eller lånas ut.

Efter genomgången såg sig Leon runt bordet och såg inget annat än nöjda miner. Det verkade inte som att det skulle bli några större problem just nu. En hand höjdes och det var Adrian Tucker, klubbens målvaktstränare, som ställde frågan: Klubbens DNA, vad menar du med det?

Leon log och insåg att mötet skulle dra ut på tiden.

_______________________________________________________________________________________________________________________

[Yayakolo]

Riktigt fint!

[Hanai]

Swansea City - Always be the hardest worker in the room

_______________________________________________________________________________________________________________________

Klockan slog sent in på natten när mötet avslutades och Leon satt ensam kvar i konferensrummet. Han hade just avslutat sin genomgång kring klubbens DNA och svarat på alla frågor som dök upp. Frågor som; vad händer om man inte passar in. Ja då arbetar man hårdare eller lämnar, här finns inte längre någon plats för spelare och ledare med taskig attityd. Leon mindes orden från mannen vars ande numer skulle sitta i väggarna på Fairwood:

“Winning a game is only a short-term gain—you can lose the next game. Building a club brings stability and consistency. You don’t ever want to take your eyes off the first team, but our youth development efforts ended up leading to our many successes in the 1990s and early 2000s. The young players really became the spirit of the club.” - Sir Alex Ferguson

Klubbens DNA, det som skulle bli ett nytt sätt att se på spelarna, var utformat efter dels hur föreningen såg på att lyckas men även efter de krav som Ferguson vågade ställa på sina spelar. Rätta in dig i ledet eller försvinn, antingen är du med oss eller emot oss. Det kunde sägas på många sätt men kontentan var att om du jobbar hårt, är beslutsam, håller fokus och jobbar för lagets bästa då kommer du att lyckas. Detta var det som numer skulle krävas av varje spelare. Frågan som återstod var vilka som kommer rätta in sig i ledet och vilka som kommer att bli tvungna att lämna. Leon hade en vag aning om hur truppen skulle reagera.

_______________________________________________________________________________________________________________________

På Fairwood blåser det nya vindar efter Brittons intåg.

[Hanai]

Swansea City - Everyone has a price

_______________________________________________________________________________________________________________________

Klockan hade passerat midnatt när Leon, Billy Reid och Jenkins satte sig ner för att summera övergångsfönstret. 2 spelare sålda och 2 spelare köpta gick jämnt ut. Dessutom lånades 8 talanger ut medan vi lyckades låna in 5 spelare som direkt kan vara med att konkurrera om platser i startelvan. Leon hade identifierat att det var centralt i banan som det behövdes mest förstärkningar, det och även en vass vänsterytter. Leon var nöjd med att lyckas få in spelare som täckte just de behov som han identifierat tidigare.

In på lån kom två unga centrala mittfältare från toppklubbarna i PL. Dels lånades Luke Amos in för att bredda på mitten, med sina lungor och sitt slit passar han väl in i klubbens nya filosofi. Men Britton var inte nöjd där utan lyckades precis innan klockan slog midnatt göra klart med den ytterst lovande Scott McTominay från Man Utd. Han kommer direkt ta en plats i startelvan och besitter spetsegenskaper som få andra i ligan, där framförallt hans mentala värden sticker ut. I övrigt lånades Ken Sema, Sam Gallagher och Kun Temenuzkhov in för att bredda truppen.

Två spelare lämnade även klubben. Först ut var Luciano Narsingh som inte passade in i klubben och blev den första att ryka till följd av klubbens nya vision. Sen kom bomben, lagets stora stjärna Mike van der Hoorn hade endast 11 månader kvar på kontraktet och ville lämna och då hans gamla klubb Ajax plötsligt la upp 100 miljoner på bordet ställdes klubben inför ett tufft val. Leon och Jenkins enades om att det dels var ett för bra bud att tacka nej till samt att truppen inte ska innehålla missnöjda spelare som längtar bort och inte sätter klubbens bästa först. Så van der Hoorn fick således lämna och vi önskar honom alla lycka i Holland.

Två nyförvärv blev det också, först värvades en breddvärvning till anfallet in i Chuks Aneke från MK Dons. Sedan anslöt även Franz Brorsson, från Malmö FF, för att till viss del ersätta van der Hoorn. Båda dessa är tänkta som rotationsspelare, där Aneke håller på denna nivå men inte mer och där det finns viss utvecklingspotential i Brorsson. Laget hade helt klart förstärkts och ledningen var nöjda med att att få in cirka 100 miljoner medan de bara spenderade 13 miljoner på ersättare. En stark ekonomi kommer vara viktig för att lyckas i det långa loppet och tankar fanns redan på vart pengarna skulle investeras.

Sidenote: Spelarna innan Luke Amos i screenen är nyförvärv i klubben men sådana som gjordes innan jag tog över.

_______________________________________________________________________________________________________________________

Transfers

[Hanai]

Swansea City - 'Cause I gotta' have faith

_______________________________________________________________________________________________________________________

Leon samlade truppen och efter en genomgång av klubbens vision och det förändringsarbete så komma skall så presenterade Leon klubbens nya kravprofil på spelare i klubben. Hårt arbete och hög beslutsamhet är numera de viktigaste egenskaperna hos klubbens spelare, det tillsammans med fart och koncentration kommer att lägga grunden för klubbens spelidé. Alla spelare lyssnade aktivt och efter genomgången så åkte spelarna hem men tränarstaben hade ännu en lång kväll framför sig. Det var dags att göra den första utvärderingen av truppen. Vilka skulle passa in i den nya spelidéen och vilka skulle försvinna. Efter långt utdragna diskussioner och ett par protester så enades man om att det fanns potential i truppen och även rutin, men det saknades några viktiga pusselbitar för att på allvar kunna utmana om uppflyttning direkt.

I mål så är är det en tuff fight om platsen mellan stolparna. Två jämngamla och jämn bra målvakter i Nordfeldt och Mulder. Den som presterar bäst under försäsongen kommer att få chansen från start. Men bakom lurar unge talangen Benda, dock några år från att utmana på allvar.

Längst bak så kommer alla de unga få chansen att visa vad de kan men Rondon och inlånade Carter-Vickers ser mest spännande ut. På kanterna ser det på förhand ut som att Olsson och Naughton kommer start men här kommer rutin kontra ungdomlig entusiasm att vägas och dagsform och motstånd kommer avgöra vem som startar.

På mitten så kommer klubbens bästa spelare Fer starta när han är tillbaka efter skada och innan dess sätts hoppet till nye McTominay och Matt Grimes, med Amos, Fulton, Celina och Byers tätt bakom. På kanterna kommer Routledge och Dyer slåss om högersidan medan Sema känns given på vänstersidan.

På topp så kommer klubben starta med två forwards och här känns det som att McBurnie är den enda givna medan de Asoro, Temennuzhkov, Aneke och Gallagher kommer kämpas om platsen bredvid.

Leon tittade på pappret framför sig och han och Reid kunde konstatera att det fanns utrymme för förstärkningar och med en hel del pengar i kassan så började arbetet redan nu med vilka förstärkningar som kunde tänkas förstärka truppen under vinterfönstret.

_______________________________________________________________________________

Truppen 18/19

Detta inlägg har redigerats av Hanai: 19 April 2019 - 14:24 PM

[Yayakolo]

Ganska stabil trupp ändå!

[Hanai]

Swansea City - “Well, football is a hard game; there’s no denying it.

______________________________________________________________________________________________________________________

30/10 klockan 23.50 och Leon och Reid satt tillsammans kvar i omklädningsrummet på Liberty Stadium och konstaterade att man nu var ute ur Carabo Cup, och det efter straffar mot värsta rivalen Cardiff. Visst hade man stått emot bra men just nu kändes det mest tomt.

De kunde enkelt konstatera att början på säsongen inte riktigt gått som man tänkt sig och nu hade det även börjat ryktas om att Britton hänger löst om inte saker börjar gå åt rätt håll. Endast sex segrar sen säsongen startade var inte vad styrelsen räknat men. Klubben parkerade just nu på en 16:e plats i ligan och spelet hade mins sagt hackat. Den 4-4-2 som Leon hade snickrat ihop tillsammans med Reid hade inte fungerat alls och spelartruppen var felbalanserad för att spela på det sättet. Visst ville man hitta inspiration i hur den store Ferguson byggt sitt lag men här hade man gått på en mina. Det visade sig att det inte bara gick att kopiera ett framgångs recept rakt av.

Tillsammans bestämde sig tränarstaben för att November skulle vara en nystart, det var ännu inte försent att rädda säsongen och nå en plats på övre halvan av tabellen. Men det skulle krävas mycket mer av spelarna och redan nu var många missnöjda i truppen. Leon visste att han var tvungen att hantera detta på rätt sätt, både med spelarna och med styrelsen. Det största problemet var att anfallarna inte fick några bollar att jobba med och därför inte kunde producera något, det och att man ständigt blev överspelade på mitten. Leon och Reid bestämde sig för att det var dags att tänka om och konstruerade ne 4-2-3-1 som skulle säkra spelet på mitten och ge utrymme för den ytterst talangfulle Bersnat Celina att spela på sin favoritposition, det på bekostnad av en anfallare. Det trodde man skulle stabilisera spelet på mitten tillsammans med en högre press på motståndarna.

Att hävda att någon spelare stuckit ut extra på något håll hade varit svårt då hela laget underpresterade och inte någon kommit upp till “normal” nivå. Det finns dock hopp, snart öppnar transferfönstret och några spelare hade redan spritt missnöje över lagets dåliga prestation och öppet klagat om att de vill bort och det var just på dessa som Leon tänkte när han satte sig i bilen och började resan hem denna kväll.

______________________________________________________________________________________________________________________

Spelschemat

[Hanai]

Swansea City - “I’ve never played for a draw in my life.”

Januari hade passerat och tränarstaben med Leon i fronten kunde konstatera att den taktiska förändringen som de genomfört i början på november hade fungerat. På de 14 matcher som spelats sen dess hade man lyckats vinna inte mindre än 9 av dessa, spelat 2 oavgjorda och endast förlorat 3. Laget hade lyckats spela ett imponerande försvarsspel och tagit knappa uddamålssegrar. En kollektiv uppryckning hade genomförts och det var i de centrala delarna av plan som de främsta individuella prestationerna kom. Längst bak har Joe Rondon växt ut till något av en jätte, med imponerande insatser så har han ryktats till större klubbar och frågan är hur länge Swansea kan behålla den talangfulle försvaren. På mitten har Celina tagit stora kliv och imponerat med ett säkert passningsspel och offensiva genombrott. På topp har lagets främsta anfallare steppat upp, McBurnie har lyckats pricka in 8 mål på dessa 14 matcher jämfört med de 2 mål han mäktade med upp till November. Spelet har sett bra mycket bättre ut och laget parkera just nu på en 7:e plats i tabellen. Dock med ett stort hopp upp till Leeds på 6:e plats med 8 poäng. Leon var nöjd med de förändringa som genomförts och lagets allmänna tillstånd just nu. Dock gick det inte en dag utan att media ropade efter Leons uppsägning och de flesta rubriker handlar om att säsongen var över innan den började. Efter ett krismöte med styrelsen i början på December så lovade Leon förbättring och som tur var hade han lyckats leva upp till de, just nu kände han sig lugn.

Januari innebär även ett nytt transferfönster och Leon tillsammans med huvudscouten Kyle Macaulay var nöjda med hur klubben agerat även i detta fönster. 2 missnöjda spelare hade lämnat truppen och de hade förbättrat moralen bland spelarna rejält. Det var dock på två utsatta positioner. Först kom ett bud på 130 miljoner för unge högerbacken Connor Roberts, efter förhandlingar med West Brom landade slutbudet på 150 miljoner med möjlighet att öka till 200 miljoner och då kände klubben att de kunde de gå med på. Och ersättaren hade Leon redan koll på. Han visste att i Tottenham satt det en missnöjd ung högerback utan speltid och surade och efter ett par samtal mellan klubbarna så anslöt Kyle Walker-Peters på lån säsongen ut. Här hoppades Leon på möjligheten att eventuellt lyckas köpa loss honom efter säsongen.

Den andra spelaren att lämna var också den som klagat mest och det var ingen mindre än givne vänsterbacken Martin Olsson som klagade högt och ljudligt till alla som lyssnade på att han minsann hörde hemma i en högre liga och laget var för dåligt för hans kaliber. Så när West Brom slantade upp 36 miljoner med möjlighet att stiga till 44 miljoner så såg klubben en enkel väg ut. Sagt och gjort båda ytterbackarna fick packa ihop och lämna och lustigt nog till samma nya klubbadress. Ett tungt tapp på vänsterbacken som tyvärr inte hann ersättas. Men Leon trodde på de spelarna som fanns på plats.

I övrigt så lyckades klubben plocka in 4 talanger och spännande spelare, först så hittade Kyle en ung talangfull anfallare vid namn Sameron Dool som kom från gratis från sin klubb. En spelare som inte på något sätt sticker ut men med relativt hög potential, Leon själv var lite osäker på Sameron men valde att lita på sin scoutingstab. Efter det anslöt en ung talang från Ajax som klubben hoppas mycket på, Liam van Gelderen är en 17-årig mittback med stor beslutsamhet och ett starkt huvudspel. En spelare som passar in otroligt bra i klubbens mall om hur en spelare skall vara. 25 miljoner gick värvningen på, en summa som klubben ansåg inte var några problem att betala. Sist så fick klubben in två spelare från de exotiska länderna Azerbadjan och Förenade Arabemiraten i Mirkamil Äliyev och Hamad Majid. Dock så lyckades dessa två talanger inte få något arbetstillstånd och således så är planen att direkt låna ut dem. Totalt 35 miljoner för dessa två spelare kändes som ett kap men nu var frågan hur lätt det skulle bli för dem att få ett arbetstillstånd inom en snar framtid.

De senaste 3 månaderna hade inneburit en rejäl uppryckning och laget visade en del av den potential som Leon hade sett när han tog över klubben. Leon visste att avslutningen skulle bli tuff och det fanns förhoppningar om att kunna ta den sista play-off platsen men då ska en hel del resultat gå lagets väg. Även om Leon i nuläget tvivlade att laget skulle klara det så kände han att det arbete han påbörjat var på rätt väg, och om det inte gick nu så fanns alltid nästa säsong.

[Hanai]

Har skrivit några inlägg och ligger en bra bit före i händelseförloppet. Men kände när jag skrev detta att det blev mycket text, är det får långt för att orka med och läsa vad som händer?

[q0zex]

Hanai skrev:

Har skrivit några inlägg och ligger en bra bit före i händelseförloppet. Men kände när jag skrev detta att det blev mycket text, är det får långt för att orka med och läsa vad som händer?

Jag tycker inte alls att det är för mycket text! Allt känns väldigt gripande och välskrivet! KUTGW

[Yayakolo]

Gillar också textmängden! Kör på!

[Hanai]

Swansea City - “Football is a young man’s game”

_______________________________________________________________________________________________________________________

Hårda vindar, låga temperaturer och regn. Men trots det usla vädret så var stämningen hög inne på Brittons kontor just nu. Tillsammans med scoutansvarig Macaulay, de två managerna för klubbens ungdomslag Cameron Toshack och Jon Grey och ständige parhästen Reid så hade klubben precis avslutat en genomgång av klubbens talanger och hur framtiden kan komma att se ut.

Klubbens stora löfte Brandon Cooper, mittback till yrket, var just nu utlånad och spelade väldigt stabilt i Newport. Här fanns det stor potential och alla var överens om att det gick att bygga ett försvar runt honom i framtiden. Tyvärr hade dock klubben stora målvaktslöfte Benda stagnerat något i utveckling och Toshack var orolig för hur han skulle komma att se ut om ett par år. Dock är ju inlärningsperioden något längre för målvakter så några chanser till skulle han så klart få. Unge anfallstalangen Yan Dhanda var just nu utlånad och rapporterna vittnade om att han hade svårt att ta en fast plats och ta chansen när han väl fick den. Dock fanns det bra mycket mer att hämta så än kändes det inte som någon fara på taket. Ytterligare så har holländske Liam van Gelderen klivit fram som ett av klubbens stora framtidshopp sedan han anslöt i januari. En spännande framtid konstaterade Britton nöjt men visste att om det skulle bli tal om eventuellt spel i Premier League inom en snar framtid så behöver klubben förbättra och förhoppning är att eventuella PL miljoner kan investeras i klubbens infrastruktur.

_______________________________________________________________________________________________________________________

[svennisforpresident]

Snyggt jobbat!

[Hanai]

Swansea City - “A smile goes a long way”

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Måndag 5:e Maj, Fairwood träningsanläggning. Hur frågade sig Leon, hur hade laget lyckats. I slutet på januari så låg man på en 7:e plats med 8 poäng upp till Leeds. När ordinarie säsong nu var över så hade laget lyckats ta en 4:e plats. Det fina spel som laget visade glimt av i mitten på säsongen hade fortsatt hela vägen till maj med vissa magplask. På de 17 matcher som spelats sen första Februari så hade laget lyckats vinna 13, spelat 1 oavgjord och endast förlorat 3 matcher. Plus att man gick hela Februari och Mars obesegrade. 9 mål av McBurnie konstaterade Leon och totalt 18 mål i ligan vilket placerade honom på en andraplats i skytteligan. Periodens spelare var dock den unge men ack så fantastiska Joe Rodon, han som hade styrt försvaret med järnhand, och visade att tappet av Van Der Hoorn inte var ett problem, hade briljerat i match efter match. Leon var mäkta imponerad och nöjd. Hela laget var förstås bidragande till att formen höll i sig och alla spelade som just ett lag. Den taktiska förändring som Leon och Reid hade snickrat ihop visade sig vara ett genidrag och både McBurnie, Sema och framförallt Celina fick ut bra mycket mer än tidigare. Stora framsteg hade också unge Luke Amos tagit och konkurrerat ut betydligt mer rutinerade Fer. Leon var dock nöjd över att ingen i truppen klagat på brist på speltid och att alla till synes var nöjda med vad de åstadkommit. Hade säsongen tagit slut här hade de fått vara nöjda.

En fjärde plats i Championship innebar kvalspel mot femman i tabellen. Ett hungrigt Middlesbrough väntade och Leon kunde inte annat än känna att detta var det verkliga testet. På den andra sidan ställdes Derby mot Norwich i ett svårtippat möte. Mötet denna måndagsmorgon bestod enbart av förberedelser inför kvalet. Truppen hade fått en vilodag men tränarstaben hade fullt upp. Vilka var mest lämpade för kvalspel, vems nerver skulle svikta, vem ska stå, vilka vinner kampen på centralt mittfält och hur kommer ‘Boro att spela. Frågorna var många och tiden knapp. Leon tittade ner på sitt anteckningsblock skrev en mening överst, ett uttryck myntat av den stora Ferguson för längesen. “Don’t play the occasion, play the game.”

_______________________________________________________________________________________________________________________

[Hanai]

Swansea City - “Sweeter after difficulties’.”

_______________________________________________________________________________________________________________________

I första omgången av uppflyttningskvalet ställs vi mot Middlesbrough, lagdel mot lagdel känns vi jämnstarka konstaterade Britton. Trots att sista matchen mot Blackburn blev en förlust så hade Leon en go känsla i kroppen. Det kändes som att laget red på en framgångsvåg och att ingen kommer klara av att stå i vägen. Första matchen visade att Leon hade rätt, en dominant insats och seger med 4-0. Playoff-final är här kommer Swansea. Returen börjar dock på sämsta sätt då `Boro gör ett tidigt ledningsmål och sedan eskalerar det. Innan 90 minuter har passerat har ‘Boro lyckats pricka in 4 mål. Förlängning väntar och Leon förbannar sig själv på bänken för att han lät detta hända. Men i 112 minuten får ny inbytte Jay Fulton bollen strax utanför straffområdet, tar två steg och skickar in bollen i mål. Leon jublar och resultatet står sig matchen ut. Men minsta möjliga marginal tar sig Swansea vidare och Leon lovar sig själv att aldrig låta laget ta ut något i förskott. Men Fulton tänker Leon, vilken kille. 2 inhopp under hela säsongen och aldrig något gnäll, bara hårt jobb. Av såna spelare bygger man framgångssagor. I Playoff-finalen väntar ett hungrigt Derby och förberedelserna börjar nu.

Derby County, ett lag som parkerat på uppflyttningsplats hela säsongen och som enkelt manövrerat ut Norwich i första kvalomgången står för motståndet. Leon konstaterade det gällde att hålla koll på offensive Harry Wilson och unge talangen, på lån från Chelsea, Mason Mount på mitten. Lagdel för lagdel tyckte Leon att det såg jämt ut. Efter en svajig start på säsongen stod man nu där, en match från finrummet. Leon kunde inte riktigt tro på det, en säsong av med- och motgångar som nu skulle avgöras på klassisk mark. Vem skulle avgöra, vem skulle våga ta chanser. Leon bestämde sig tidigt för att ge de spelare som briljerat under våren chansen återigen. Från start stabile Nordfeldt, en backlinje bestående av Walker-Peters, Rodon, Carter-Vickers och John. De två centrala platserna tas som vanligt av Amos och McTominay och den offensiva kvartetten bestod av Dyer, Byers, Sema och målfantomen McBurnie. Visst saknade man både Celina och James, men Leon hade hopp till sin startelva.

Matchen började trevande och det märktes tidigt att de två lagen inte tänkte släppa till några chanser alls. De första minuterna så var det ett tillknäppt spel på mitten och inga direkta farligheter skapades. Första kvarten hann spelas och i den 16:e minuten får Swansea hörna. Byers stegar fram och vet precis vart bollen ska sitta, han hör Leons ord eka i pannan: Alltid Oliver, Alltid Oliver!. Byers slår ett hårt skruvat inlägg riktat mot McBurnie som är på väg upp men störs i upphoppet av Keogh. Domaren blåser direkt, straff Swansea! McBurnie tar bollen resolut och stegar fram. Leon känner pressen, han är väl införstådd med att spelare som själva orsakar straffar ofta missar. McBurnie stegar fram och trycker dit den hårt och otagbart nära högra stolproten. 1-0 Swansea! Spelet fortsätter vackla fram och tillbaka mellan lagen och de flesta skotten kommer från för dåliga vinklar eller lång utifrån.

i den 34:e minuten får Derby inkast på offensiv planhalva och efter att bollen studsat fram och tillbaka lyckas unge Mount hitta in med ett kort instick till Harry Wilson precis utanför straffområdet och pressen från backlinjen uteblir. Klockren träff från Wilson betyder 1-1 och Leon känner att nu är det kört. Han blickar över axeln mot Leroy Fer på bänken, som bara ler och ser ut att ha allt självförtroende i världen. Ett djupt andetag senare och fokus är tillbaka på matchen. Resten av halvleken blir händelselös.

I omklädningsrummet på Wembley sitter ett ett taggat lag. Alla har spelat helt ok, förutom den uteblivna pressen på målet. Leon tar ton och säger: Låt inte vägen hit vara förgäves! Han vet att han inte behöver säga mer, killarna fattar och han lämnar över ordet till kapten Nordfeldt som samlar ihop killarna och tillsammans lämnar de rummet. Andra halvlek drar igång och precis som i första är det tillknäppt, inga chanser tas och spelarna i båda lagen spelar otroligt disciplinerat. Leon låter spelarna vara kvar länge, först i 81:a minuten kommer första bytet då Sema får lämna till förmån för vindsnabbe Asoro. Och redan vid första bollkontakten lyckas Asoro avancera djupt och servera Dyer som får på ett bra skott som precis smiter utanför stolpen. Det är det sista av värde som händer innan domaren blåser för full tid.

Förlängningen speglar resten av matchen, inget av lagen kommer någonstans. Halvtid och Leon fattar vart detta är på väg. Med två byten kvar så kallar han till sig veteranerna Fer och Grimes. Ni ska in, spela med laget och avgör det här. Om det blir straffar har han hellre två rävar på plan än ungtupparna Amos och McTominay. Domaren blåser, Leon fick rätt. Matchen går till straffar. Leon tittar ner på sitt papper och har redan förberett vilka som ska slå straffarna, han kallar till sig McBurnie (given), Fer, Byers, Grimes, Walker-Peters och även kapten Nordfeldt. “Det är ni som ska göra detta, fem skott så är vi i Premier League. Det är nu ni kan bli legender. Fixa det!” Först ut är McBurnie, säkert i mål. Från Derby kliver Mount fram. Nordfeldt räddar! Fer stegar fram och skickar bollen i semafor höjd och Carson tar den enkelt. Wilson för Derby, mål. 1-1 efter två straffar. Fram kliver den Byers som har fått kliva in när Celina skadat sig, distinkt i mål. Waghorn för derby, mål! Grimes, mål! Amerikanen Johnson för Derby, mål. 3-3 med en omgång kvar. 5:e straffen, Kyle Walker-Peters kliver fram och skicka bollen säkert in i mål. All press på Lawrence, Nordfeldt skickar ut en blick som hade skurit genom stål och när Lawrence skickar iväg straffen så är han där. NORDFELDT RÄDDAR OCH LEON KASTAR SIG UR STOLEN! Swansea är klara för Premier League 19/20.

Läktarna är tomma, laget firar och i spelartunneln står Leon och tittar tårögt ut mot planen. 46 ligamatcher, dramatik mot ‘Boro och sen straffar. Vilken säsong och vilket lag. Leon kan inte annat än att le och svälja tårarna. Han tillåter sig en sista lång glans ut över planen och går sakta in för att ansluta till spelarna och festen. En sista tanke; en kväll, en fest, sen är det dags att blicka framåt och ladda inför vad som komma skall.

_______________________________________________________________________________________________________________________

Detta inlägg har redigerats av Hanai: 04 May 2019 - 18:36 PM