Hoppa till innehåll

Kom ihåg mig
Användarnamn

Lösenord

Vribo FC

Gick med: 09 Feb 2019
ONLINE Senast aktiv: Idag, 18:16 PM
-----

Ämnen jag har skapat

[FM20] La Nucía – återkomsten

Idag, 17:59 PM

För 20 år sedan jobbade jag som IT-tekniker i en liten by som heter La Nucía. Den ligger i bergen norr om Benidorm på den spanska kuststräckan Costa Blanca. Då byn var rätt sömnig så brukade jag ägna min lediga tid åt att promenera upp och ner över kullarna, och en dag hittade jag fotbollslaget C.D. La Nucías hemmaplan. Det var en dammig grusplan med gamla putsade murar runt, inga läktare. För att ta ett foto på mig själv där så tog jag ett kort med pocketkamerans självutlösare. Jag satte mig i hemmalagets bås för en effektfull bild. Sen glömde jag bort det där. I nästan 20 år.

Postad bild

Tills jag av en slump såg att ett lag med snarlikt namn (C.F. La Nucía) och nästan samma klubbmärke gått upp i Segunda B, Spaniens tredjedivision. Överspontan som jag är så satte jag mig på första bästa Ryan Air-plan söderut och innan jag hade landat på Alicantes flygplats så hade jag filat färdigt på min plan. Min plan som gick ut på att på något sätt jobba med fotboll i Spanien. Jag hade nämligen i alla år längtat tillbaka till de där solstänkta kullarna med Medelhavet som kuliss någonstans långt där nere i diset mellan bergen. Här gällde det att balansera det vita lögnerna alldeles perfekt.

Väl på plats, efter att ha åkt lokalbuss från flygplatsen till Alicante, snigeltåg längs med kusten upp till Benidorm och så ytterligare lokalbuss upp längs de rondellbeströdda bergsvägarna upp till La Nucía, letade jag upp den gamla dammiga arenan igen, direkt ur minnet. Döm om min förvåning när den gamla planen numera var skejtpark, och en ny oval för fotboll byggts en bit bort. Med perfekt grön gräsmatta. Här hade de gjort något alldeles makalöst stort på dessa 20 år. Min självsäkerhet fick sig en törn. En storklubb hade jag inte tänkt mig. Jag hade underskattat La Nuciás bollklubb, det var alldeles uppenbart.

Postad bild

Ur klubbhuset kommer plötsligt en man, som skjuten ur en kanon. Han ramlar handlöst på marken och skrapar upp både händer och näsa innan han kommer på fötter och springer ner mot en ravin, rakt ut i terrängen. Det sista man ser är hur han fäktar med armarna för att behålla balansen medan han försvinner i ett dammoln bakom några halvdöda mandelträd. I dörröppningen står en gråtande kvinna med en äldre man med ett väldigt spanskt utseende. De tittar förvånat på mig. Mannen tecknar åt mig att jag ska komma fram.

Efter att ha fått iskall Estrella Levante upphälld i ett litet glas frågade mannen mig om jag var den nye assisterande managern Jürgen från Tyskland. Jag smuttade extra länge på ölen för att vinna lite tid. Jag harklade mig, torkade bort lite inbillat skum från skägget innan jag sade att jag visserligen inte var tysk, utan svensk, men att assistera en manager var exakt vad jag var bra på. Lagom vit lögn tänkte jag.

Mannen, som hette Raúl Gómez och var klubbordförande, berättade att man hade fått avskeda managern César Ferrando eftersom han hade tafsat på Raúls dotter María. Hon jobbade som allt-i-allo i klubben och hade blivit överraskad av en överförfriskad César i omklädningsrummet ungefär 10 minuter tidigare. Det var slutklämmen på den managerkarriären jag just hade fått bevittna. Därpå kom chockerbjudandet du inte visst skulle komma, för att travestera kvällstidningarnas rubriksättning. Jag erbjöds managerjobbet på stående fot vid sittande bord. Mina tama invändningar viftades bort på typiskt spanskt manér. Mer Estrella Levante hälldes upp i glasen.

Jag hade inte bara fått ett fotbollsjobb i Spanien. Jag var manager för ett lag i Spaniens tredjedivision och skulle leda mitt lag mot bland andra Barcelona B, Hércules från Alicante och Tarragona!

Hur spelar man FM? Allvarligt talat.

13 January 2020 - 09:00 AM

Har just spelat med Roma. I början av januari torskade jag totalt omotiverat med 0-6 hemma mot usla Bologna efter att de gjort ett mål i kvarten oavsett vad jag hittade på. Jag hade tre genomarbetade taktiker (helt rimliga och utarbetade genom 1000 timmars läsning på forum, 10000 timmars klurande etc) som de tränat in och spelat med under ett par månader åtminstone. Tyckte jag började få kläm på det även om min dåliga ligastart med första segern i omgång nio typ hade cementerat mig i mitten, långt från europaplats vilket är min och klubbens förväntning med säsongen. Så att lyckas i någon av cuperna var nog min livlina.
Men efter 0-6-debaclet så gjorde jag något jag aldrig gjort förut. Jag gjorde ett experiment där jag gjorde fyra olika saves och gick på semester i var och en, med de tre olika taktikerna plus en helt neutral 4-4-2 utan instruktioner. I alla fick jag sparken efter att ha åkt ut i antingen Europa League (mot Man Utd…) eller Italienska cupen (semifinal!), i slutet av februari/början av mars.
Efter det spelade jag vidare med vetskapen att jag skulle få sparken om jag inte vann en av cuperna. Men då underpresterade jag så mycket i ligan att jag nog skulle få sparken ändå, så jag sade upp mig i ren affekt. Två raka hemmaförluster med 1-2 mot de absoluta bottenlagen. Utan att egentligen ha en chans.
Jag förstår inte varför jag är så dålig på det här spelet. Ni som kan vinna ligan med bottentippade lag, ta tripplar, gå upp flera divisioner i rad osv, hur gör ni?? Jag har gått upp med Leeds en gång, för att omedelbart ramlar ur och få sparken. Och nån gång gick jag upp från Vanarama North till Vanarama National, men där hade jag nån jäkla målspruta som helt out of the blue gjorde ett mål per match. That’s it. Efter 100000 timmars spelande, minst. Har fått sparken så ofta att det inte ens berör mig längre.
Hjälp mig! Eller är spelet inte för mig helt enkelt?

Jag skulle behöva typ fuska mig till att vinna, för att få en känsla av hur spelet beter sig då, hur det känns. Sen arbeta mig tillbaka till att lyckas prestera ÖVER förväntningarna någon gång för egen maskin. Finns det något sätt att dopa sig till framgång på ett idiotsäkert sätt (förutom att med editorn sätta Messi och Ronaldo i ett blåbärsgäng..)?